Jubileumsfilm

2019 firade Föreningen Kvinnohuset 40 år och samlade föreningens historia och arbete i en jubileumsfilm. Just nu kan du se hela filmen på Västmanlands läns museum i deras Mimerbiograf. Det är kostnadsfritt och museets öppettider hittar du HÄR.

Informationsföreläsning

Föreningen Kvinnohuset i Västerås erbjuder informationsföreläsningar och workshops för skolor, arbetsplatser eller andra sammanhang där det önskas mer information om vårt arbete och de frågor vi arbetar med.
Är du intresserad av att veta mer?
Kontakta verksamhetsansvarig: eh@kvinnohuset-vasteras.org

Grundutbildning för nya ideella

Vill du engagera dig ideellt i Föreningen Kvinnohuset? Då kan du gå vår grundutbildning i tre steg. Trestegskursen är en utbildning som är gemensam för hela föreningen.

Utbildningen består av två helger och fokuserar på föreningens idétradition, grundläggande kunskaper om mäns våld mot kvinnor, föreningsteknik och beskrivning av våra verksamheter. Det tredje och sista steget är att du slussas in i verksamheten och blir aktiv i föreningen, antingen i kvinnojouren eller i Tjejjouren Ronja. Föreningen söker även ideella för andra uppdrag, exempelvis sitta i styrelsen.

Anmäl ditt intresse till årets utbildning nu! Sista ansökningsdag 31/8.
Maila namn, ålder och telefonnummer till: nk@kvinnohuset-vasteras.org

När det blir tyst behöver vi lyssna mer noggrant

Att arbeta inom tjej- och kvinnojoursrörelsen är att ständigt vara i en slags krisberedskap. När telefonen ringer kan det vara en kvinna som ber om råd att lämna en våldsam relation, det kan vara en ung tjej som tagit mod till sig att berätta om sexuella övergrepp eller socialtjänsten som ringer om en akut placering – helst i dag. När det plingar på dörren till vårt kvinnohus kan det vara en fin medmänniska som vill skänka några leksaker men det kan också vara en kvinna som står med en packad resväska och ber om hjälp. Att arbeta inom tjej- och kvinnojoursrörelsen innebär att inte alltid veta vem som ringer eller plingar på, men att stå kvar ändå – beredda att möta vad det än gäller.

Nu i kristider ser vi att allt fler sluter upp för att hjälpa sin granne med att handla. Vi ser föräldrar i facebook-grupper som delar med sig av ersättning till de som mött en tom hylla i butiken och vänner som passar varandras barn för att mor- och farföräldrar ska slippa. Det är med glädje vi ser hur civilsamhället, redan etablerade föreningar och nya initiativ, står upp i denna kris och går tillsammans.

Vi är många som visar solidaritet nu men det är fortfarande ett svårt läge och vi är också många som är oroliga, med all rätt. För oss i tjej- och kvinnojoursrörelsen har detta gjort att vi nu också gått in i en annan slags krisberedskap. Vi är utöver att vara beredda på telefonsamtal om våldsutsatthet eller placeringar även beredda på tystnad. Vi behöver vara hemma mer just nu, vi rekommenderas att arbeta hemifrån och gymnasieskolor sker nu på distans. Våld i hemmet, eller om vi ska tala klarspråk – mäns våld mot kvinnor, riskerar att ökas i takt med att vi isolerar oss, något som redan nu vittnas om i flera andra länder.

Isoleringen gör det också svårare, ibland omöjligt, för vår målgrupp att höra av sig till oss för stöd och hjälp. Vi är på väg in i en tid där tjejer och kvinnor riskerar att utsättas och tystas än mer än vanligt.

Statistiken säger att du känner henne, en våldsutsatt kvinna. Nästan hälften, 47 procent, av kvinnor uppger att de erfarit sexualiserat våld (våld på grund av kön) efter sin 18-årsdag (NCK, Våld och Hälsa, 2014).

Våra tjejjourer vet också att våldsutsattheten är hög även före 18-årsdagen. Dina barn går i samma klass med minst ett barn som upplever våld från en förälder. Statistiken säger också att du känner honom, en förövare, även om du kanske inte vet om det.

Vi som arbetar med dessa frågor är liksom alla andra också oroliga. För våra nära och kära, för smittspridning och för vår egen hälsa. Vi ser och förstår att vi är i en tid där viss isolering kan bli nödvändig, men att det knyter sig i magen utifrån vår målgrupps perspektiv går inte att undvika. Vi behöver se dem, vi behöver finnas för dem. Om det blir tyst behöver vi lyssna ännu mer noggrant.

Så vad kan vi egentligen göra? Hur visar vi solidaritet i ett samhälle som sluter sig? Om du hör något oroande från grannen bredvid, skruva ned volymen på tv:n i stället för att skruva upp den. Om du ser eller hör något som gör dig orolig eller misstänksam, dokumentera det. Ser du eller hör du någon som blir utsatt för våld eller kränkning – ring polisen.

Vi kan inte låta bli att se att vi är många i samhället som nu står redo, så som vi inom tjej- och kvinnojoursrörelsen ofta behövt göra även tidigare. Det kan vara läskigt att agera men nu är tiden att göra det.

Är du osäker på om en vän har det jobbigt hemma? Ring och fråga hur hon mår. Verkar din granne nedstämd? Visa att du är en medmänniska, om så bara genom att heja i trapphuset. Vill du bidra på fler sätt? Dela artiklar om ämnet, ta diskussionen och var uppmärksam. Så fortsätt hjälpa dina grannar med handling, fortsätt gå med i hjälpgrupperna på facebook och fortsätt vara den fantastiska medmänniska du är – och du, glöm inte tjejerna och kvinnorna som i det rådande läget kanske är tystare, men inte mindre utsatta.

Niquita Karlsson
Tjejjouren Ronja

Elin Hedén
verksamhetsansvarig Föreningen Kvinnohuset i Västerås